måndag, april 07, 2008

Skräckpropaganda i SVT?

Ikväll på SVT Dokumentär visades Kärnkraftens Återkomst som är en rent mästerverk. Jag tror aldrig jag sett så mycket skräckpropaganda gällande kärnkraft packat i en timme hårresande anledningar att låta SVT sätta varningsflaggor på sitt vinklade material.


Självklart är det bra med en debatt runt kärnkraften eftersom den är högaktuell, men någonstans är jag så jävla less på sandlådenivån på debatten. Miljövännerna spelar rätt fult när de inte ens tycker att vetenskapen räcker till utan går över till ren och skär propaganda. 

Dokumentären som visades på SVT (se den!) brister i rätt många punkter.

För det första är det fullt möjligt att bygga kärnkraftverk där plutonium inte är en biprodukt. Självklart är det en giltig poäng att det finns risker med kärnkraft i stater med en instabil politiskt situation. Samtidigt är det tydligen lika farligt med stabila stater som inser att de är beroende av olja och inser att oljan ägs av stater som kanske inte delar deras intressen. Välj ditt säkerhetsproblem du jour. 

För det andra är Lars-Olov höglund kanske inte den bästa av källor av oberoende information (för övrigt den enda svensken som får uttala sig i själva kärnfrågan förutom en förespråkare för Greenpeace).

På tredje plats finns den implicita länk som skapas i programmet mellan härdsmälta och bilderna på Pripyat. Här gör man i filmen samma effektiva och vilseledande manöver som Bush Jr-regimen i USA gjort med Saddam/Iraq och Al-Qaida: man nämner dem i samma mening utan att ordagrant koppla ihop dem tills dess att de är sammansvetsade i folks sinnen. Faktum är att den härdsmälta i ett modernt kärnkraftverk är något helt annat än det som hände i Tjernobyl. Det finns exempel på kärnkraftverk vars härdsmältor inte lett till någon nödvändig evakuering eller skador hos befolkningen (förutom då, skador av stressen hos en befolkning som inte kan värdera risker). Three Mile Island är kanske det bästa exemplet.

Vidare är det intressant att ingen ser det ironiska i att Greenpeace vill stänga kärnkraftverk. Vad ska de ersättas med? Vad är det hållbara alternativet idag? Varför ska vi inte få bearbeta det högaktiva bränsle som finns idag så att lagringstiden kortas? Vem tjänar på det? Förutom då kanske aktivistegot.

Jag är inte odelat för kärnkraft. Om något annat kommer i vår väg som ger mindre utsläpp än kärnkraft och utan risker ska vi självklart välja det. Men idag har vi inga alternativ. Vi kan inte vänta på ett tekniskt underverk som ska rädda världen. Vi får arbeta med de verktyg vi har idag. Och då måste vi ju kunna ha en debatt som är baserad på fakta, och inte statssänd skräckpropaganda.

Vi måste också sluta vara så jävla rädda för allt hela tiden. När till och med Greenpeace börjar spela ut terroristkortet så vet vi att något är seriöst jävla fel med debatten. De löper en större risk att dö på väg till protesten än vad de gör i en kärnkraftrelaterad olycka. Utsläpp från kolkraftverk dödar fler människor per vecka än vad kärnkraften gjort i hela sin livshistoria. 

Skärp er.


Inga kommentarer: